Efter Kyoto: Klimatavtalet i Paris

Efter Kyoto: Klimatavtalet i Paris

Klimatavtalet i Paris från 2015 är ett av de viktigaste besluten av global omfattning som fattats kring miljön. Det trädde i kraft 2016 och börjar gälla senast år 2020. Avtalet binder i princip alla världens länder. Avtalets mål är att minska utsläpp av växthusgaser och att stödja de som drabbas av klimatförändringen.

En viktig punkt i Parisavtalet är att hålla den globala uppvärmningen under två grader. Det ideala målet är dock att hålla den under 1,5 grader. Ett annat viktig punkt är att stödja fattiga länder i deras arbete mot den globala klimatförändringen. Det kan handla om finansiering, teknik och kunskap att begränsa utsläpp och anpassa samhällena för klimatförändringen. Avtalet fastslår också en strävan mot att öka ambitionerna, vilket innebär att länder efterhand bör skärpa sina åtgärder och ha en översyn var femte år. Redovisningskrav införs, och övervakas av en kommitté.

Länderna sätter själv sina mål, och de kan variera. Speciellt tas hänsyn till om ett land är rikt eller fattigt. På lång sikt bör dock skillnaderna planas ut. Länderna kan delta i klimatarbetet på olika sätt. I första hand bör de se till att minska det egna landets utsläpp, men det går också bra att finansiera klimatprojekt i mindre bemedlade länder. Det finns även krav på finansiellt stöd från rika till fattiga länder, med en miniminivå på 100 miljarder per år med början från 2020 fram till år 2025.

Parisavtalet är en del av klimatkonventionen, som är FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Kyotoprotokollet, som undertecknades år 1997 och trädde i kraft år 2005, banade vägen för Parisavtalet. Den trädde i kraft år 1994, och konkretiserar målen i konventionen. Beslutet att ingå avtal föranleddes av temperaturökningen på jorden som ägt rum under 1900-talet. Temperaturökningen anses vara en direkt följd av att utsläppen av koldioxid ökat. Om inte mängden utsläpp stabiliseras, kommer det att få ödesdigra konsekvenser för klimatsystemet.