Vad är livsvetenskap?

Vad är livsvetenskap?

Med livsvetenskap avses alla vetenskapliga discipliner som sysselsätter sig med liv eller frågor som på något sätt relaterar till liv. Detta innebär att en disciplin inom livsvetenskapen antingen fokuserar på någon livsform direkt, som till exempel växter, djur eller människor, eller diskuterar dessa, från till exempel ett filosofiskt perspektiv.

Livsvetenskap är alltså tvärvetenskapligt och mångvetenskapligt, och ett samlingsbegrepp för ett stort antal olika discipliner, som har den gemensamma nämnaren att de studerar liv. Ett betydelsefullt syfte är att öka kunskapen om och förbättra våra livsbetingelser. Viktiga tillämpningar för livsvetenskaperna finns bland annat inom medicin, hälsa, och livsmedel.

Biologi betraktas som kärnan i livsvetenskaperna. Några exempel på mer renodlade biologiska vetenskaper är botanik och zoologi, som forskar om växter och djur. Anatomi och genetik undersöker beståndsdelar av ett bredare spektra av levande varelser eller liv. Neurovetenskaperna fördjupar sig i hjärnan och sinnet. Med tiden har teknologins framfart fört med sig nya discipliner, såsom bioteknik. Medan biologin redan i sig har ett stort antal underdiscipliner, har biotekniken inneburit att ett helt nytt forskningsfält gjort entré i den biologiska forskningen, nämligen teknologin. Eftersom teknologi i sig är tvärvetenskapligt, betyder det att livsvetenskapen utvecklats till ett enormt forskningsområde, som inkluderar allt från den mest grundläggande forskning om levande organismer till datavetenskap.

Tekniken öppnar också upp för nya möjligheter när det gäller forskningsmetoder. Ett sådant exempel är olika typer av simuleringar, där det går att studera hur bland annat celler och molekyler beter sig under vissa givna förutsättningar.

Den avancerade kunskapen om levande organismer gör att det numera är möjligt att utföra avancerade experiment på människor och djur. En grundläggande frågan inom bioetik är vad som är etiskt försvarbart, när det gäller vår förmåga att manipulera naturliga processer. Ett vanligt exempel är kloning. Djur har redan blivit klonade och tekniken möjliggör också kloning av människor. Men är det etiskt berättigat att klona en människa? Exempel på andra frågor som ställs i den bioetiska diskussionen handlar om forskningsmetoder och behandling av sjukdomar. Är det försvarbart att invagga människor i tron att de får en viss typ av medicin, när det de i själva verket får är placebo?

Den bioetiska diskussionen inbegriper också politiska och ekonomiska dimensioner. Det kan till exempel handla om frågor kring samtycke till olika typer av behandling. Om en person är mycket fattig eller mycket sjuk, bör vi då reflektera kring huruvida denna persons medgivande beror på omständigheterna? Utnyttjas den utsatta personens belägenhet? Ytterligare en etisk fråga föranleds av möjligheten att utföra konstgjord befruktning. Vad göra med embryon som inte används?

Även om etiska frågor kring forskning inte är ett nytt fenomen, så har de blivit alltmer aktuella i takt med att gränserna för vad som är möjligt utvidgats.