Biologi – livsvetenskapernas moder
Biologi betraktas som den grundläggande vetenskapsdisciplinen för livsvetenskaperna. Biologi är emellertid en mångsidig vetenskap. Underdiscipliner till biologi är bland andra ekologi, genetik, zoologi, sociobiologi, cellbiologi, neurologi, evolutionsteori, biolingvistik, toxikologi, fysiologi, anatomi, och marinbiologi. Detta är bara några exempel, biologi är som sagt förgrenat på många olika underdiscipliner.
Gemensamt för alla livsvetenskaper är att de studerar liv i någon form. För de biologiska vetenskaperna är den gemensamma nämnaren att de betraktar cellen som den grundläggande byggstenen för liv, gener som den grundläggande byggstenen för arv, samt evolutionen som den drivkraft ur vilken nya arter uppstår.
Stora namn inom biologin är Carl von Linné, Charles Darwin och Jean-Baptiste Lamarck. Linné gjorde en kartläggning av naturriket i dess helhet, och gav namn åt tusentals växter, djur och insekter. Han v
ar också en av grundarna till Kungliga Vetenskapsakademien, en svensk organisation som arbetar med att främja vetenskapernas betydelse i samhället. Darwin utvecklade evolutionsteorin, och det är också honom man syftar på då man talar om darwinism. Lamarck drev tesen att organismer kan föra egenskaper, som de erhållit under sin livstid, vidare till sin avkomma. Samtliga upptäckter och teser har fått stor betydelse för hur man tänker inom biologin.
Genom historien har biologin som vetenskap även gått genom mörkare perioder. Inom rasbiologin forskade man om mänskliga raser och hur en mänsklig ras kunde förädlas. Idag erkänns inte rasbiologin längre som en riktig vetenskap. Utöver att den anses sakna vetenskaplig grund, betraktas den också som skadlig, på grund av sin benägenhet att uppmuntra rasistiska antaganden om olika folkgrupper.