Foucault och biomakt
Begreppet biomakt myntades av filosofen Michel Foucault. Enligt Foucault utövar det moderna samhället makt över sina medlemmar genom sofistikerade tekniker, däribland genom att sträva efter att kontrollera deras kroppar.
Foucault utvecklade sina tankar om biomakt första gången skriftligen i ”Viljan att veta” från 1976. Verket var den första delen i bandet Sexualitetens historia. I senare delar utvecklade han sin tes om hur det under 1600-talet växte fram en ny syn på människokroppen, och hur biomakt utövade sin påverkan inom denna syn. Maktens mekanismer fokuserade dels kroppen i sig, dels populationen som helhet. I det första fallet sågs kroppen som ett instrument, som kunde optimeras, disciplineras och förfinas för olika syften. Den andra aspekten var politisk till sin natur, och handlade om att kontrollera biologiska processer. I längden skulle den politiska kontrollen över biologin, till exempel födelsetal och livslängd, kraftigt påverka och forma befolkningen.
Biomakt och det närbesläktade begreppet biopolitik har använts för att beskriva och förklara samhällets maktprocesser, både som subtilt verkande, och som uttalade politiska programförklaringar för någon önskvärd utveckling. Ett exempel på biomakt skulle kunna vara vår tids stora fokus på hälsofrågor. Maktdimensionen kommer in i bilden då människor direkt eller indirekt beskylls för att vara ett hot mot samhällsekonomin på grund av exempelvis övervikt. Ett argument är att de med sin övervikt riskerar sin egen hälsa, och i längden kommer att belasta sjukvårdssystemen i landet där de bor. Vikten av att vårda sin hälsa lyfts fram på olika sätt, och tonen är ofta sådan att ansvaret ligger på individen i första hand. En annan förklaring skulle ju till exempel kunna vara socioekonomisk, det vill säga att en person inte har de rätta förutsättningarna att äta hälsosamt. Det kan handla om dålig ekonomi och låg utbildningsnivå, faktorer som även kan betraktas som samhällets ansvarsområden. Genom att överföra ansvaret på individen hanterar samhället sin oförmåga till åtgärder.
Andra exempel på biomakt är barnbegränsning, bekant från kinesisk politik. Även det motsatta har blivit aktuellt i och med att flera av världens länder vaknat upp till att människor inte längre skaffar barn i samma utsträckning som förr, och att det på sikt hotar den ekonomiska utvecklingen. Politiker påtalar problemet och uppmuntrar folk till att skaffa barn. Fenomenet verkar hänga ihop med både rikedom och fattigdom. I det första fallet kan anledningen vara ökad individualism, där människan prioriterar självförverkligande. I det andra är skälet att människor upplever ekonomisk osäkerhet och därmed inte vågar sätta barn till världen.