Neurovetenskap och kognition

Neurovetenskap och kognition

Kognitiv neurovetenskap är ett tvärvetenskapligt forskningsfält, som kombinerar neurovetenskap och psykologi. Föremålet för intresse är människans förmåga till kognition och de biologiska processer som gör kognitionen möjlig. Fokus ligger på den mänskliga hjärnan, och de nervbanor och mentala processer som möjliggör kognition.

De teoretiska angreppssätten inom kognitiv neurovetenskap utgörs av matematiska och psykologiska modeller. Metodmässigt går man tillväga så att man kombinerar metoder från neurovetenskap och psykologi. Hjärnaktiviteten mäts samtidigt som forskningsobjektet, en mänsklig hjärna, får kognitiva uppgifter av olika slag. Mätningen visar sedan hur hjärnan arbetar under utförandet av uppgiften.

Av centralt intresse är frågan hur hjärnan ger upphov till det som utgör vår personlighet eller vår ”själ”. Tidigare var detta en fråga som engagerade i första hand filosofer. Det har inte alltid tagits för givet att centrat för intelligens och mentala processer är hjärnan. Aristoteles till exempel hävdade att det var hjärtat, och att hjärnan spelade en intelligensmässigt sett passiv roll i vår kropp. Under medeltiden började sinne och känslor sammankopplas med hjärna och nervsystem. Psykologin som disciplin har sitt ursprung i de mer filosofiska betraktelserna om ursprunget till människans personlighet.

En viktig forskningsmetod inom neurovetenskapen är studiet av personer med hjärnskador, som till exempel orsakar minnes- och inlärningssvårigheter. Skadorna stör funktionen hos de nervbanor i hjärnan som är en förutsättning för kognitiva färdigheter. Detta hjälper forskarna att förstå hur en frisk och oskadd hjärna fungerar, genom att göra jämförelser. En annat viktig forskningsfokus inom neurovetenskapen är studiet av hur hjärnan förändras över tid. Här studeras till exempel hjärnans utveckling hos barn, omgivningens påverkan och biologiska faktorer. Även genernas påverkan på hjärnans utveckling beaktas.

Ett modernt forskningsområde är studiet av den sovande hjärnan. Med hjälp av för ändamålet utvecklad apparatur kan man registrera de elektriska impulserna under REM-sömn. Ett annat populärt forskningsområde är den forskning som studerar hjärnans belöningsmekanismer. I och med att forskarna bättre börjat förstå hur hjärnans belöningsmekanismer fungerar, har också förståelsen för beroendeproblematik som spelberoende och drogmissbruk fördjupats.

Kognitiv neurovetenskap använder i hög grad modern teknik för att komma underfund med hjärnans hemligheter. Till exempel så visualiseras hjärnans aktivitet på en datorskärm samtidigt som man utför mätningar, och visar vilken del av hjärnan som är aktiv då försökspersonen utför vissa kognitiva uppgifter. De möjligheter som modern teknik haft för forskningen inom kognitiv neurovetenskap är mycket uppskattade ute på fältet.

startit