Vad handlar Kyotoprotokollet om?
Inom ramen för FN:s klimatkonvention om klimatförändringar, undertecknades år 1997 det så kallade Kyotoprotokollet i den japanska staden Kyoto. Kyotoprotokollet trädde i kraft år 2005.
I och med Kyotoprotokollet konkretiserades konventionens mål att minska utsläppen av växthusgaser. I protokollet fastslås minskningen i procent för olika länder eller grupper av länder. De flesta länder som skrivit under avtalet har lyckats minska utsläppen. Resultaten varierar dock, och i många fall har länderna inte lyckats minska utsläppen i tillräckligt hög grad. Sverige har lyckats nå de mål som satts för länderna i Europeiska unionen, medan Spanien ökat sina utsläpp med 50 procent.
Det är också möjligt att handla med utsläppsrätter. Utsläppsrätter innebär att man köper sig rätten att släppa ut en viss mängd växthusgaser under en begränsad tid. Att köpa utsläppsrätter innebär också att det går att uppfylla sin kvot genom att bidra till finansieringen av projekt i andra länder, där minskningen lyckats. Syftet är att få en helhetsmässig minskning av växthusgaser.
Länder och unioner har genom åren ingått olika avtal i anslutning till Kyotoprotokollet. Exempelvis stödde EU:s medlemsländer Rysslands medlemskap i Världshandelsorganisationen WTO, mot att Ryssland skrev under Kyotoprotokollet. Vissa har gått med efterhand, såsom Australien, Afghanistan och Somalia. USA har inte gått med på grund av ekonomiska skäl, med argumentet att dess ekonomi drabbas på ett orättvist sätt. Det finns dock delstater och städer inom USA som skrivit under avtalet, alternativt satt upp snarlika mål.
Vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn år 2009 stötte man på motgångar. Tanken var att ett beslut skulle fattas angående fortsättningen för Kyotoavtalet, som skulle komma att löpa ut 2012. Flera nya försök till beslut under en rad påföljande år misslyckades också. År 2012 beslutade man att förlänga tiden för avtalet till år 2020. Ett antal länder avböjde då vidare bindande utsläppsmål. År 2020 tar Parisavtalet som trädde i kraft år 2016, över regleringen av klimatarbetet.
Perioden 2012-2020 har nästan alla europeiska länder samt Turkiet, Grönland och Australien bindande utsläppsmål. Den övervägande majoriteten av länderna i Latinamerika, Asien och Afrika har inte bindande utsläppsmål. Stora länder såsom Kanada och Ryssland, som tidigare skrivit under men dragit sig ur, saknar idag bindande utsläppsmål. USA har skrivit under avtalet men inte ratificerat det.
Kyotoprotokollet har kritiserats för bristfälligheter som hävdas motverka dess syfte. En kritik gäller dess metoder för att beräkna koldioxidutsläpp, en annan att det missgynnar metoder för effektiv minskning av utsläpp.